Som jag skrev i förra inlägget om min intensiva barnlängtan så har ett annat litet projekt på G. Bransch-Byte. Jag har mer och mer funderat på om förskolevärlden är någonting jag vill syssla med. Barnomsorgen har ju bokstavligen varit mitt liv i åtta år nu. 

Jag älskar ju barn yes i do, men förskoleläraryrket är ett krävande yrke likväl barnskötaryrket. Helt underbart om man hamnar på rätt ställe och rätt plats men ett helvete om man hamnar fel. Det är underbart att få ta del av dessa fantastiska små indvider som bara på några veckor kan göra enorma framsteg. Ena dagen är inte sig andra lik. Dock är det mycket administration också. Föräldrarsamtal osv.

När jag sitter och lyssnar och på Helmut Lotti som jag inte riktigt kan erkänna att gör jag.  Så drömmer jag om en alternativ karrär som Caddare. Det ända tekniska yrke jag möjligtvis kan klara. Andra yrken är ju givetvis dramapedagog men det kräver arbetsliverfarenhet, kanske mest relevant med tanke på att jag pysslar med pedagogik.

Så mycket tankar just nu.

Men nu ska jag käka keso och gå på dass Seeya!